saker blir aldrig som förut igen

älskling kan du se mig nu
jag byter inte blad
så flitigt som jag en gång gjort
och du stannar på thé även efter nyheterna

vi avbryts i tankarna
brandlarmet gick om det hade fungerat
men maten är bränd
för minuterna blev till timmar med dig

inlindad i dina armar
händer som letar fingrar
det är där tryggheten finns
och även om helgerna känns korta så är det värt det

ändras sakta tillbaka till den jag en gång va
vårens person saknas inte längre i bakspegeln
undrar hur jag försvann på vägen
jag är glad att du hittade mig

och att du kan se på mig idag
med samma ögon som tidigare
älska varje del
och att du stannar lite längre än du behöver

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0