it would have sounded better if i were a man
vi gjorde allt utom varannan vatten
du bröt dina revben efter champagnegaloppen
trodde du va ensam därför chocken
knöt långsamt mina skor
tänkte på mamma hon hade inte varit glad
när jag styrde fötterna dit du bor
jag gör inte om det idag
tappra steg tog mig till din dörr
koden va densamma
kändes precis som förr
mitt hjärta slog för många slag i minuten
paniken i strupen
bultande hårt i magen, för hårt
hur kunde något lätt blivit så svårt
hon stängde vägen till dig
nyfiken undra hon hur det va med mig
jag vill prata med min vän
antar att jag kan komma sen
stapplar ut i gatan
tänker fan i satan
går tillbaka in
men vi säger ingenting
du ger mig vad jag kom för att hämta
halsbandet ligger hårt i handen
situationen känns ohållbar
liksom tiden rinner vatten genom sanden
kan du ser hur jag mår
väntar ensam på svar
du gjorde ifall inga fysiska sår
jag har fakta
du hör rykten
men ja
jag sov hos en annan den natten
och vi gjorde allt utom varannan vatten
om sanningen ska fram
vindsvångingar lockar med vackra bilder om en orörd yta
glas som gått sönder men bytits inom en timme skriker radion på högast nivå
fingrarna skriver in meningar som surrar i huvudet
och tänker inte längre på konsekvenserna
att imorgon kommer jag inte att förstå vad jag menade idag längre
men nu är det solklart
det är shoppinglycka
det är ett tomt kreditkort
det är en fin vän på waynes coffe
det är lägenhetsflörtning
det är trasigt hjärtan
och killar i hästsvansar
det är möten med agenturer som blir flyttade
ibizaplanering
och en kärlekshistoria skrivs som liknar 500 days of summer
all in and noone is left haning
baby jag kan aldrig vara din pärla för svin, du skulle aldrig orka finna mig.
om vi hade haft minnen
som var vackra att sakna
om det hade varit äkta
någonstans ändå
om det hade varit något fint
att räkna till vår historia så
hade jag inte höra rösten överrösta mina tankar
nej nej det är för sent att dela minnen ikväll
säger pappa
håll inte andan längre
för
om du älskar någon
behöver du inte sakna
att gå ensam
nedför gatan
gatan som vi en gång vaknade från
i drömmen jag kallade en del av mitt liv
gatan som idag är ett nummer taget ur en enirokatalog över uppsala
en nummerlapp
ständigt i det undermedvetna
vi kommer alltid att ha våra minnen
utsuddade av onykterhetens vatten
bakom leenden som stannar då vi ser varandra
palladium som slås samman
då sanningen aldrig kommer fram
brustna hjärnan i triss
vandrar på de polerade golven
flyr timmar intill dar
klackarna smattrar som tårar över nangiala
och hur de blir mörkrädda av att möta verkligheten i dagsljus
då de vet att vi alltid kommer att ha våra minnen
dum
det finns sånt som gör ondare än svar
han höll mig i sina armar
ville aldrig släppa taget
jag va redan på en annan planet
dysfunkionell
med en raket som skriker hjälp
men i rymden finns inga känslor
och jag grävde en grav
som försvann in i atmosfären
han kunde inte få tillbaka mig
en pojke sa en gång till mig
efter att han givit mig en ros
jag finns här för dig
slutade att höra av sig
gav nya buketter och löften om lögner
och hur jag önskar att jag aldrig sett honom två gånger
och aldrig försökt hitta en hand i natten
som inte fanns
som jag önskar att synen av henne som öppnar dörren hos honom kunde försvinna
men som jag önskar att båda pojkarna hade fel
men mest önskar jag att jag inte valt pojken med rosen
då hade jag aldrig varit fast utan känslor
och jag hade inte förstått att det faktiskt finns sådant som gör ondare än slag
nya ögonkast följer mig på stan
ljuset fläktar i draget
det går igenom hela kroppen
nya tag kommer
nya tider kommer
ljuset flämtar
vi tror att det ska dö ut
men det är starkare än vad alla tror
och nu brinner det intensivare än någonsin
brinnande i sin passion
så vet det vad meningen i livet är
panik
det är inte det som är det
jag är aldrig ensam
ni finns alltid där
men detta rum finner inte plats för mer än en
och jag kan inte andas här inne
i stockholmsstad ser du inte unga människors rädslan, du försvinner i mängden. jag undrar, är det därför du ger dig av?
utan att omfamna en
långsamt smyger känslan in
in under huden
rysningarna ilar ut i fingertopparna
knappt at jag får ut tankarna
hon kanske bara va ett one night stand
och jag några fler
men paniken att aldrig ses igen
den släpper inte taget
även om han gjort det för länge sedan
when u feel sad, turn your face upsidedown
kvällen kommer att spenderas i studion
foto foto foto
lycka lycka lycka
agenturen hörde av sig och vill träffas
AAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHH
tack gud, om du finns så älskar jag dig just nu
precis vad jag behövde
känner mig 10 000 meter upp i luften
inte ens terrorister kan ta mig ner
för jag flyger inte på någon
jag flyger ensam idag
de fina vännerna har fått mig upp hit och ingen jävla kille kommer att få ner mig igen
.
utmattad
trots 11 h sömn
mentalt utmattad
fysiskt
måste springa
fast ta tag i problemen
fast det gör jag
så killen måste bara lokalisera sina kulor och göra samma sak
deal with the problems
och nej jag skapade fan inte detta denna gång
för att det bara inte går längre
repeat and erase
det skulle jag säga till alla andra som tänkte något som verkade för ett tag sen vara en jävligt bra idé- typ knulla allt som rör sig för då tänker man inte längre på vad som gör ont. OKEJ! det fungerar inte. inte alls. istället slutar det men att man har sex med en kompis till killen man träffar efter en delad liter tequila. finns en risk för alla möjliga sjukdomar efter den natten. ångesten på morgonen va inte nådig. sen när killen ringer till denna kille då gjorde sig bakfyllan av sig sälv sig påmind. pratar om detta, skrattar åt att HAHA allt är kaos. men hallå som allt annat i världen så löser sig även detta. annasr martyr utan annat folk men inte lika lågt som självmord kan man också välja. fega jävla svin. when i feel not depressed i dance. ikväll rör jag inte en fena.ser min vän som efter utmattade sms med killen som känner för många somnade. det vill jag ocksåöra, och är så mentalt slut at jag troligtvis gör det så snart jag läggre mig ner men är så fruktansvärt förbannad över att jag inte kan göra någonting i situationen jag sitter i. att bli kallad jävla svennehora av någon man trodde man kunde lita på är så inte okej någonstans! att sedan så sms där man blir utskälld över saker som man inte längre har någon iblandning i är ännu jobbigare. att jag lånade en cykel 5 på morgonen för att prata med mr.y verkar ingen jävel bry sig om för face the facts enligt storyn så bryr jag mig ju ändå inte. eller? jag är ledsen över allt som hänt, att jag blivit någon bitch som inte orkar bry sig om de som inet är sina riktigt vänner längre, men är det så dåligt. nej. att jag skickade sms till han som började allt och bad honom höra av sig och inte fått svar på 24 h, det är det däremot inegn som säger något om. jag jag är ju bara desperat. jotack så jävla desperat över att ha kille att jag aldrig haft en förhållande i hela mitt liv. whattafck, vart ligger desperationen där? svara gärna för jag vill gärna veta. och han som verkligen vill ses, han vågar ja knappt träffa, för jag är för trasig för att blanda in någon i mitt liv just nu. vännerna stöttar och hjälper när jag ska ta itu med detta som en jävla fjolla, ursäkta en tjej. men gråten i halsen, trycka glass och se filmer. för att göra som en kille, ja det gick ju åt helvete.
fuck u life, i´ll survive u
idag orkar jag inte se
inte öva poser inför imorgon
måste överleva och få tillbaka energin
måste laga mig själv en gång för alla
ensam är stark men jag känner mig så liten
har ingen ork att träna
även om jag hatar de extrakilon som har kommit till kroppen
äcklas av mig själv och alla andra falska människor
jag blev en av de denna månad
snälla, omtänksamma jag blev den värsta utav bitches
orkar inte be om förlåtelse längre
det som har hänt har hänt
end of discussion
sinead o´conner sjunger I feel so different
jag förstår henne
borde raka av mig allt hår igen
ingen ork att fixa det nu för tiden
ingen ork att gå upp ur sängen
är ledig idag
imorgon smyger veerkligheten in
med röda ögon undrar jag hur allt som va så rätt blev så fel
det va ju jag som skulle få såra dig för en gång
planen va genomtänkt
om du inte funnits
om lördagen aldrig varit verklighet
efter mängder av festande
stannade hjärtat
fejka en konversation flämtar jag fram i telefonen
jag känner för mycket inatt
för fel person
du såg mig inte
men
du har slutat att chockera mig för en månad sen ungefär
vem du är idag
han har jag aldrig känt
inte för att jag kände dig innan
men då läppar möter läppar
hjärtan slår i samma ton
då kände jag att musik va vackert
planen va genomtänk
om du inte hade funnits
om du inte skadat mitt väsen
vid varje anblick
som jag inte får
och,
hur jag kan se dig varje gång bland hundratals ansikten
kan jag inte förstå
så jag skrev vår historia i sanden
såg tidvattnet hämta sten för sten
vad hände med oss
planen va genomtänkt
om du inte hade funnits
och i min hjärna så har jag haft oräkneliga konversationer med dig
du svarar vad jag vill höra
ge mig den tiden i verkligheten
gå hem med mig inatt
låt oss prata imorgon men oberusade sinnen
och trasiga levrar
låt tidvattnet rasa in och känslorna svalla ut
för på natten tvivlar jag
planen va genomtänk
om du inte hade funnits
jag skulle gå förbi när vi sågs
så du förstod vad du missade
istället såg jag ig iegn gå förbi
obemärkt stod jag i trappan
med gråten i halsen och telefonen i handen
"om jag inte ogillade dig grovt innan så gör jag det iaf nu"
tankar blev till ord
och jag hoppas att jag sårade dig lite iaf
att du fick känna hur det känns då någon man tycker om drar bort kärleken
planen va inte alls hållbar
det kände jag när jag såg dig
måste ändra mitt sätt att lösa kärleksbrott
för ikväll för det ont på vänster sida i kroppen
och de säger alla att kärlek bara är en funktion, en reaktion i hjärnan
själv vet jag inte
men huvudet är inte vad som gör ont inatt.
planen va ju att det va jag som skulle såra dig och inte tvärtom.
dysfunktionell men vacker
av drama
och
skrattar för att vi behöver mer bas
dagar som dessa
dysfunktionella
gör de små sakerna i livet så mycket roligare
fast inte detaljen att mr.y efter gårdagens twisterlekar
känner mr.x som inte längre dansar ensam
kom och lek med mig
jag är dysfunkionell men vacker
i mörkret hittar vi nya saker
att dryga ut tiden med
bilar lackar vi på dagarna
och betalar våra skulder i natura
eller till polisen
på öde parkeringsplatser
som aldrig existerat mer än i min värld
och jag erkänner
att jag är bereonde
behövandet är uppenbart
varje dag
hela tiden
dansar jag till musiken av drama
och
skrattar för att vi behöver mera bas
mr.suck it yourself
I don´t know
but maybe
someday
hopefully on a day that crosses your life
at a moment not too far from now
even u´ll grow up
and
take resposibillity for your actions.