undra om det gick upp för dig, hur speciell du va för mig



mina fötter varnar mig att jag gått för långt
för de känner igen vägen, aldeles för väl
hur kommer det sig att igen står jag utanför där  där du bor
sneglar till vänster för att se om du syns till
tänk om någon skulle se mig nu, säga detta högt är det sista jag vill
låt mig förstå hur mina skor vet vart de vill stå
hur kan något så lätt bli så svårt
jag känner ett lugn här som jag inte känns förut
andå finns du kvar i mitt liv, nästan som att du inte hittar ut
fortsätter framåt innan jag förstår
hur speciell du verkligen va för mig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0